Ungcancer

Jag visste inte att ni fanns förrän jag såg eran twitter och kollade eran film Det är okey att känna. Det var tidigt i höst någon gång och eran video är helt fantastisk. Nu har jag suttit och tittat på TV4 galan Svenska hjältar. Ni behövs – det behövs engagerade människor oavsett om man startar en grupp, förening eller om man bara finns där som medmänniska. Någon som kan hålla en hand, ge en kram och lyssna. Mer behövs som oftast inte. Och alla ni som sitter breved och svik inte är ni snälla – det som behövs är värme och kärlek. Gå inte över gatan om du ser någon drabbad. Det är inget att vara rädd för – för du kan inte göra fel om det du gör kommer från hjärtat.

Om du som läser har ett företag ber jag dig att sponsra Ungcancer. Det kostar pengar att driva Ungcancer och pengar behövs. Det är första gången jag ber om något sådant. Tar du illa vid dig, ber jag om ursäkt. Men Ungcancer behövs – vi behöver starka unga som orkar!

Linken finner du här: http://www.ungcancer.se/wp-content/uploads/2011/12/Köp-en-dag-2011.pdf

Kanske en vändning

Pappa mår bättre nu – som tur är. Han har varit uppe och gått lite i dag. Han säger själv att han är nog mera sjuk än vad han har förstått.  Det är nog tur att han inte riktigt förstått hur dålig han har varit. Det är så ont att se hur han kämpar med andningen. Min pappa har bara en lunga. (Han fick lungcancer i början på -70 talet och för att han skulle överleva opererade de bort den sjuka lungan) Hoppas nu bara att han får en korttids plats på ett sjukhem, när han blir utskriven. Han klarar sig inte hemma ensam.

Här har Charlie och hans bästa kompis Björn. Björn är hos oss, när matte och husse jobbar länge. En härlig kille, som jag uppskattar mycket! Björn är en Isländsk Fårhund. Som just nu har börjat sin utbildning som diabetets hund! Hans lillhusse har nämligen diabetes 1 och Björn ska lära sig att varna bl a vid blodsocker fall. Är inte hundar fantastiska?

Vi har gått en lång skogspromenad i dag, Charlie och jag. Tänk vad skogen gör gott för min själ. Inte vet jag om vem som blev mest trött, valpen eller jag. Men vi njöt varje sekund! Jag sliter med att komma mig efter de 2 senaste lunginflamationerna. Det känns som jag inte hinner bli stark efter varje gång. Men skam den som ger sig – jag promenerar på.

Ha en fin kväll och kram

Det är tufft just nu

Det är inte alltid lika enkelt att bo långt ifrån sin pappa. Du som har följt mig vet ju att jag åker ofta till Drammen, för att hjälpa min gamla far. Den här gången blev visiten längre än planerad – pappa blev allvarligt sjuk. Blodförgiftning och det var bara tur att jag var hemma. Han blev sjuk snabbt och nu ligger han på sjukhuset. Med vätskedropp, antibiotikdropp och syrgas. Han är så liten och tunn där han ligger och mitt hjärta gråter. Dåligt samvete för att jag inte är där nu men jag har ett liv här i Sverige. Just nu skulle jag varit klonat eller något sådant…

Jag är inte frisk själv heller. Sviterna efter min sista lunginflamation sitter i. Ja, jag åkte på en till… som sagt, mitt immunförsvar är inte alls som det skal. Så gissa om jag är trött och sliten nu. Strålskadorna gör så ont. Vilken tur att jag fick morfintabletter utskrivna av min husläkare. Då är jag lite smärtlindrad. Så 2 veckor på en varm och solig strand hade inte varit dumt. Tror jag ska köpa mig en trisslott

Hur som helst – allt är inte trist och ledsamt. Julbord tillsammans med goda vänner till helgen och sedan den årliga bussresan till Lübeck och den underbara julmarknaden väntar. Jag åker dit, för någon vinst på tisslotten är väl som att tro på tomten eller

Ha en god natt och kram

 

En torsdag i novmber

Det har blivit lite skrivit ett tag. Det har hänt så mycket bra saker och några trista saker.

Mitt återbesök på Onkologen på Sahlgrenska gick ju bra. Inga nya tumörer och de gamla är döda Så jag klarar av kampen, jag har bett Herr Cancer att dra dit pepparn växer. Jag är mycket infektionskänslig och har åkt på 4 lung-inflamationer i år och en bihåleinfektion. Det tar mig mycket lång tid att komma mig helt efter en infektion. Då är jag låg och min kraft går till att läka.

En klassreunion 30+ har jag ju varit på. Hur kul som helst – en verklig toppenfest, där alla var glada och snälla. Nästa helg får jag besök av en mina gamla klasskompisar Astrid.

Jag hade helt glömt att få en valp i huset är som att få ett helt nytt barn. Charlie blir 4 månader den 17 november. Men vilken sällskap han ger mig och skratt och kärlek. Han sviker inte och är helt ärlig. Skulle han sura, så går det fortöver.

Pappa kräver sitt. Jag hinner inte åka därifrån förrän han frågar mig:”Du kommer väl snart igen” ”Ja, pappa. Jag kommer så fort jag kan och orkar. Och de senaste månederna har han fått besök 2/mnd Men han tycker att det är allt för sällan. Han tycker inte att jag gör något när jag är hemma. Visst jag har inget jobb, jag orkar inte med att jobba. Men jag har mina barn och mina vänner, som jag också vill träffa.

Jag blir fort sliten – varför kan han inte förstå det? När jag har varit där är jag helt uttömd på energi.

Vet du, jag ser fram till mitt intervju. Den kommer i Cancerfondens Tidning: Rädda livet. Den har gått i tryck nu. Lite sommarfåglar har jag i magen. Jag lovar att lägga ut linken

Nu är det dax att börja dagen. Charlie ska ut på en morgonpromenad, dotter ska iväg till Göteborg och hon kommer säkert till att få en toppendag där.

Ha en fin dag

Kram

Jag är tillbaka

Nu har jag bestämt mig för att börja att blogga igen.

Det händer mycket just nu. Konstigt att allt ska hända på samma gång eller hur?

• Jag har hjälpt till med frågor till en cancerstudie på Karolinska Universitetssjukhus. Frågor i en studie är jätte viktiga och de ska utformas så att de inte kan missförstås. Enklare sagt än gjort. Jag har ju erfarenheter när det gäller sådana frågor i studier och det är inte alltid det är uppenbart om vad de frågar om
• Jag och en gammal väninna från Drammen har samlat alla i vår gamla klass 9 A på en reunion 30+. Hur roligt ska det inte bli att träffa de gamla klasskompisarna igen. Tänk att det är över 30 år sedan vi gick ur 9:an
• I morgon får jag besök av Cancerfonden och en fotograf. Jag ska intervjuas i deras tidning
• Jag har köpt mig en liten valp, som jag ska hämta den 12 sep. Det är roligt det. Min nya kärlek – Korven. Dottern och jag kommer inte överens om namn. Nej, min hund ska inte heta Arne Weise, Bengt Göran… Någon måtta får det vara
• Till helgen fyller jag 49. Hjälp, 1 år kvar till 50… Vill inte fylla 50 – jag är ju 17!! Yngre än mina barn – det du
• Denna sommaren har några utav mina planer gått i lås. Jag har varit en vecka vid kusten, tillsammans med Vigdis och andra goda kompisar och deras barn. Men jag har inte fått åkt till Stavanger – det är jag ledsen över
• Den 7 september får jag svar på min datortomografi. I över 1 månad får jag vänta på svar. Jag har kommit fram till att det är bara goda nyheter, annars hade jag väl fått tid tidigare – eller???

Som sagt; Nu är jag tillbaka i bloggvärlden. Jag tror jag behövde det här upphållet.

Må bäst och var rädd om dig

Kram

Jag har tagit semester

från bloggen och bloggvärlden. Jag har nog inte läst en blogg på nästan en hel månad. (Det är inte likt mig…) Dagarna har gått och det har varit en del resor till Norge. Dessutom har jag varit sjuk – igen. En dryg vecka med feber, hosta och förkylning. Och som alltid när jag får en infektion – dippar jag. Åker rakt ner i källaren och det tar tid och krafter att krypa upp igen. Dåligt med sömn har det varit också. Jag måste få hjälp med sömnen. Det här går inte längre. Sova är a och o.

Brev till nästa kontroll har börjat dimpa ner i brevlådan. En påminnelse om att faran inte är över och det sätter också igång en del tankar och känslor. Heller inte bra för nattsömnen.

Jag provar att se framöver och inte fastna i denna onda cirkel av infektioner, dålig sömn och soffan. Det här är ohållbart…

Veckan i sammandrag

Åkt bil, varit en god dotter och en bra mamma, städat, tvättat kläder, handlat mat, kämpat med pappa på banken (han är ganska så otålig och köer är inget för honom, jag var tvunget till att säga till honom att uppför du dig inte nu, får du gå ut i bilen), lagat mat, ätit allt för mycket,  kört ännu mera bil, haft en mycket trevlig helg i Skövde och kört ännu mera bil.

Och som alltid efter en tur till pappa – jag är helt slut…

Har inte haft tillgång till nätet så det har varit dåligt med inlägg. Och om 14 dagar blir det en vecka vid kusten

Nu ska jag titta klart på A million dollar baby och sedan i säng

God natt och sov gott

Nattakram

Nu tar jag helg

Oj, är den redan slut

Jag har nu gått av mitt privatchaufför pass. Det tar på att vara morsa ser du. Jag har hämtat och lämnat ungdomar både här och där. Skor också – så går det när dottern envisades med att ha högklackat. Då får man ont i fötterna om man går 3 km på landsvägen. ”Det är nog mera clubskor mamma” Jag kunde inte annat än att hålla med. Jag är vis av erfarenhet, har gått många km i högklackat. Så jag vet. Den hårda vägen. Nu mera har jag inte högklackat när jag går långt. Nu har jag joggingskor eller andra lämpade skor. Och du, jag ger fullständigt attan i om de inte passar till outfitten. Är det är tecken på att jag är mer än 17 år i huvudet? *pekar neråt på förra inlägget*

Nu ska jag masa mig ut till tvättstugan – har tvättid kom jag på. Hej och hå. Slit och slep.

Pappa ringde – jag måste komma nu! Han klarar sig inte utan min hjälp. ”Men pappa jag kan inte komma nu, jag kommer till veckan.” Han blev mer och mer ynklig i rösten. ”Pappa, om du får en avlastnings plats på ett äldreboende, tar du den då?” ”Ja, men inte på Landfallöya sykehjem. Jag sätter inte min fot på det stället!” ”Pappa, om du får en plats på Konnerud Äldreboende då?” ”Der kommer jag inte till att få plats, där är det fullt och det finns de som är sämre än jag, som inte får plats. Jag blir nog här tills jag inte andas mer.”  Det här kallar jag känslomässig utpressning, för jag kan inte vara hos min pappa mer än jag gör nu. Och i morgon får han besök av min svägerska. I veckan hade han besök av en god vän, som stannade hos honom i flera dagar. Hemsjukvården är hos honom 3 – 4 g/dag. Så egentligen är det inte så synd om honom.

Nu har jag klagat nog för i kväll.

Ha en skön söndagskväll

Kram

Ps. Jag vill att 2. pingst ska bli röd igen. Ds

Den bästa dagen i veckan

enligt mig är fredag. Början på helgen och det är ju inte vilken helg som helst. Det är pingst. Annan dag pingst har ju blivit en vanlig måndag eftersom vi har fått en röd dag på nationaldagen. Lite snålt tycker jag. Vi kunde väl ha få behålla vår röda måndag. Norge har ju röd dag på sin nationaldag och annandag pingst. Fram för en röd måndag – jag, som du kanske vet, avskyr måndagar. Den värsta dagen på hela veckan. Nog tramsat om röda och svarta dagar – det är ju fredag Karine! Var glad över det. Yes, mam.

Ha en fin fredag och grattis alla som tar studenten i dag. Lycka till i framtiden.

Kram till er alla

 

 

Återblickar eller minnen som dyker upp

Det är 3 år sedan jag fick min diagnos och som det brukar vara vid den här tiden, kommer det massor av känslor och minnen.

En tanke dök upp lite tidigare i kväll – vem ska jag luta mig mot om min cancer kommer tillbaka? Jag vet hur min rädsla var den första tiden, efter att jag fick beskedet om min lungcancer. Hur rädd jag var för att vara ensam. Inte för att jag behövde någon att hålla i handen utan jag ville ha någon i närheten. Någon jag kunde krama om, en axel att luta mig mot och någon som kunde ge mig stöd. Nu när jag lever helt ensam, jag räknar inte med min dotter hon är inte vuxen än, så undrar jag om vem som ska vara mitt klippa. En klippa som står med båda benen på jorden, när allt annat gungar. Det är ju så att han som lovade att vara det, svek mig. Så just nu i kväll har jag det inte så gott – för just nu är rädslan om att min cancer kan komma tillbaka stark.

Kanske jag ska ta och lägga mig stället för att sitta här och fundera.

God natt och sov gott

Kram

 

Med facit i hand

är det så lätt att vara klok eller hur? Jag tror att de valen jag gjorde innan jag hade facit, var de bästa jag gjorde utifrån vad jag visste då. Jag kan lägga pannan i djupa veck, använda hur mycket energi som helst för att gräma mig över de valen jag har gjort. Men gjort är gjort, ätit är ätit, sagt är sagt. Ingenting kan ändra på det jag har gjort eller inte gjort. Så jag väljer att göra det bästa jag kan av dagen i dag. För den kan jag påverka. Gårdagen är historia eller hur? Jag provar att lära mig utav mina misstag, så jag inte gör om dom. Det är inte lätt. Men jag tränar…

Nu ska jag fortsätta min dag

Ha en skön dag, för det är ju fredag och snart helg!

Kram

När livet inte går som på räls

Några gånger får jag totalt hjärnsläpp. Hjärnan fungerar absolut inte – det låser sig, och jag står där som ett fån och undrar: Vad hände nu? Vad gör jag nu? Hur löser jag det här? Särskild under stress. Jag virrig och glömsk. Varför är det så? Det har blivit värre efter allt det här med min sjukdom och behandlingar. Jag som kunde hålla 100 bollar i luften samtidigt och ändå klara av att tugga tuggummi. Undrar om jag någon gång kommer upp till att ha 1 boll i luften och tugga tuggummi på samma gång. Det hade ju varit bra och praktiskt – mycket praktiskt. Å, vad mycket jag skulle hinna med, istället för att leta efter nycklar, kläder, plånbok, väska, mobil, kamera, laddare av olika slag…

Nej, nu ska jag ut och ladda några D-vitaminer. Det kan ju vara bra för minnet. Inte kommer jag ihåg, men det är bra för kroppen iaf

Ha en fin dag

Kram

Reunion 30+ och kronan trillar ner

En gammal väninna och jag kom underfund med att det är över 30 år sedan vi gick ur 9:an. Medan vi pratade om detta föddes idén till en klassfest för alla i 9 A. Sagt som gjord och nu är vi i gång. Å, vad jag har letat upp gamla klasskompisar, nu ska jag inte ta åt mig hela äran för detta. För jag har haft hjälp. Tack alla gamla vänner och ett speciellt tack till K! Det här kan inte annat än bli bra!

 Fin fruktuppsats eller hur? Den har min goda väninna A L gjort. Vi var nämligen bjudna på Vigdis yngsta sons konfirmation. En underbar helg vid Norges kust och ett glatt firande av en urmysig kille, var inte fel. Tilltrots för feber och lunginflamation.

Nu vet jag varför jag har känt mig så låg under en lång tid. Jag har inte varit frisk sedan de förra infektionerna, bältros och influensa. Det väl 2 månader sedan jag låg i 2 veckor. Jag vet nu att jag har gått länge med en lunginflamation. Så efter ca 10 dagar med feber fick Karine bita i det sura äpplet och ta sig till läkaren. Så nu har det varit och det är antibiotika och sängläge som gäller. Jag måste nämligen bli frisk nu – för till veckan åker jag och 4 andra till Köpenhamn. Håll tummarna nu att jag orkar är du snäll.

Ha en fin kväll!

Kram

Glad påsk

Oj, vad tiden rinner iväg. Jag har inte hunnit med att blogga, läsa bloggar eller kommentarer. Jag kommer igen – skam den som ger sig. Jag är glad i dag – fick in bilen till värkstaden i morse. Det var inte stötdämparna som det var fel på utan, läs nu nog. en gummipackning. Jag hade rätt! Så nu är jag rätt mallig över att jag kunde ställa rätt ”diagnos” på felet med knarrande. Jag kan köra till Norge och ännu längre med den. Ingen fara på taket.

Jag funderar på att åka ner en sväng till Malmö nästa vecka. Jag har vänner där, som vill att jag kommer på besök. Jag har så lust, oj vad mycket lust jag har på att sticka ner dit…. Rapport kommer.

Sitter med ett tomatrött ansiktet – känlsan av att kan ligga i solen är underbat. Förra sommaren kunde jag inte lägga mig ner i lugn och ro. Men lugntet och ro infinner sig muycket lättare nu

Sov gott

Kram

Några dagar

vill jag bara dra täcket över huvudet och stanna i sängen. Du har säkert också sådana dagar. Men mitt det svarta händer det saker, som gör att dagen inte blir fullt så svart. Jag fick i går reda på att jag får tillbaka på skatten. Alltså inga jätte summor men jag slipper betala restskatt och det gjorde min dag mycket ljusare.

Nu sjunger Marie Fredriksson i köket.

I dag har det regnat och på torsdag ska solen skina igen. Jag har gjort min pappa lycklig genom att jag ska vara några dagar hos honom i påsken, sedan blir det afterski på Prestegårdsjordet i Röyken… Hur dottern gör vet jag inte men några dagar tillsammans i påsken ska vi få.

Ha en fin eftermiddag

Kram