Kost och cancer

Jag har fått kommentarer om kostråd och tips på hur man kan bli frisk här på bloggen och under min sjukdom. Några har jag tagit till mig och några kommentarer här har jag behållit. Men jag kommer inte till att ge några kostråd eller tips på hur man ska äta.

Jag har fått hur många råd som helst på hur man ska äta, kurer man ska ta. Det samma upplevde jag med min mamma. Hon fick tips om bl a om grapefruktkuren och andra ”mirakelkurer”. Min mormor drack askavkok – det hjälpte inte henne. Det enda rådet jag ger är det som jag själv har levt efter. Så ”ren” mat som möjligt (jag gör det mesta av min mat från grunden) – inga ligth produkter och undviker socker, som inte är naturligt. Några säger att man ska undvika socker helt – jag tror att en allvarligt sjuk människa behöver alla näringsämnen den kan få. Är du osäker finns det dietister som vet så oändligt mycket mer än vad jag gör. Fråga dom.

Under mina behandlingar var det enda jag fick i mig näringsdrycker och vätska. Jag kunde inte svälja mat pga av strålskador.

Nu åker jag till Drammen – pappa mår inte bra och jag ska fixa lite för honom innan jul. Hej och hå – det ska bli storm (för ”100” gången i höst?) regn och blötsnö. Jag jag har med mig smör till några utav mina vänner – det är ju smörbrist i Norge.

Ha en fin Lucia och kram

En ganska vanlig onsdag

och jag tar det bara lugnt – att jag är sliten och trött är bara förnamnet och det här med jul stressar mig. Jag är nog inte den enda personen som blir stressad… Men jag har bestämt mig för att det får bli som det blir, för det blir det ju ändå.

I dag kom det 5 st tidningar från Cancerfonden. Det var så roligt att hålla tidningen i handen men mycket märkligt å se sig själv på framsidan. Det här är 1.  och antagligen sista gången jag är på framsidan av en tidning. Så jag suger lite på karamellen och tycker att det roligt. Det bästa med allt är att jag har nått fram till flera med min historia. För jag tror att jag kan hjälpa andra och inge alla som är drabbade utav cancer mod och framtidshopp. Mod och framtidshopp behöver vi nog alle till mans men står man i en svår situation så behöver man en liten extra puff där bak. (Är puff ett svenskt ord – du fattar nog säkert vad jag menar eller hur?)

Kvällsprommisen är gjord, Charlie ligger och sover på soffan. Det är dax att lägga sig för mig med. Sov gott

Nattakram

Här kommer det en blid på mig, tagen på färjan mellan Göteborg och Kiel för 1 vecka sedan.

Jag har varit så dålig på att lägga ut bilder på mig själv…

och en på Vigdis. Hon, som är min bästa väninna.

 

 

Viktig enkät!

Jag lägger ut en länk (om jag nu får till det :-p ) angående en enkät.

Det är Nätverket mot cancer som ligger bakom frågorna

www.natverketmotcancer.se

Syftet med undersökningen är bl a att kartlägga sociala och ekonomiska konsekvenser som en cancersjukdom innebär. Denna undesökning vänder sig till alla som har eller har haft cancer (oavsett cancerform).

När du deltar i denna undersökning kan du vara trygg i att dina svar och personuppgifter behandlas och förvaras på ett säkert sätt. Ingen av den information som kommer uppdragsgivaren till del, kan på något sätt kopplas till dig som individ.

Klicka på länken  och besvara frågorna är du snäll. Tillsammans gör vi skillnad och kanske livet lite lättare i framtiden.

http://www.easyresearch.se/s.asp?WID=834952&Pwd=42498331&key=76158,61

Charlie upptäcker det vita

Då Charlie skulle skulle ut i morse stod han som en statyett utanför dörren och inte visste vart han skulle ta vägen. Det var något konstigt vitt på marken och det kunde ju vara farligt eller något… Underligt var det i alla fall. Men nöden och nyfikenheten var större än rädslan för det otäcka, så han testade att gå på det där vita.  Lillkillen upptäckte snart att det inte alls var farligt utan hur roligt helst med snö. Man kan äta den, hoppa i den, leka plogbil med nosen och så är det så kallt om tassarna. Det gick hur bra som helst och kissa också 🙂

Får jag klaga lite? Det gör svinont utanpå rebenen – hosta på sig muskelbristningar är ingen hit. Sover dåligt på natten gör jag  också pga av smärtan. Måtte jag inte åka på någon mera lunginflamation i år, inte nästa år heller. Så jag kör på det. OK?

Nu ska bara smärtlindringen börja ta och sedan ska vi ut i snön, Charlie och jag. Han tycker att snö är mera roligt än vad jag gör…

Kram

 

Min intervju är publicerad :-)

Tidigt i höstas var redaktören för Cancerfondens tidning Rädda Livet Marita Önnyby Eliasson och fotografen Magnus Gotander på besök hos mig. De skulle tillsammans göra en intervju om hur det är att leva med cancer och speciellt lungcancer. Här är resultatet och jag är så glad och stolt över att det blev så bra! 1000 tack Marita och Magnus för ett jätte bra jobb! 🙂

Jag lovade att ge dig länken och här kommer dom!

Så här ser pappersutgåvan ut:  

href=”http://issuu.com/raddalivet/docs/rliv1104_web” target=”_blank”>

Här är intervjun på som det ser ut på webben:  http://issuu.com/raddalivet/docs/rliv1104_web

Hoppas att jag kan få länkarna till att fungera!

Ha en fin dag – vi har fått snö och Charlie fattar inget!;-)

Kram

Mitt intervju är på tryck! :-)

Tidigt i höstas var redaktören för Cancerfondens tidning Rädda Livet Marita Önnyby Eliasson och fotografen Magnus Gotander på besök hos mig. De skulle tillsammans göra en intervju om hur det är att leva med cancer och speciellt lungcancer. Här är resultatet och jag är så glad och stolt över att det blev så bra! 1000 tack Marita och Magnus för ett jätte bra jobb! 🙂

Jag lovade att ge dig länken och här kommer dom!

Så här ser pappersutgåvan ut: http://issuu.com/raddalivet/docs/rliv1104_web

Här är intervjun på som det ser ut på webben:

Hur svårt är det inte att komma på en överskrift…

Jag glömde att berätta att kortet av min mamma (förra inlägget) var en utav de sista gångerna hon orkade att sitta ute. Därför betyder det kortet mycket för mig. Hon hade tappat massor i vikt , hade svåra smärtor och var ständigt illamående. Hunden i hennes knä het Tammy. En malteser som var mammas lilla älskling.

Att hosta på sig muskelbristninger är ingen hit – det gör attan så ont. Sviter efter lunginflamationen… Det fick jag reda på då jag var hos läkaren i dag.

Jag är som du kanske vet med i en vaccinations studie. Forskarna provar ta fram et vaccin mot lungcancer. Jag får inga sprutor längre, för att min lungcancer hade spridit sig. Men jag är fortfarande med i studien och kommer till att vara det livet ut. Var 3. månad får jag ett frågeformulär, som jag fyller i och skickar in till en forskningssjuksköterska. Hon ringer sedan upp mig och det gjorde hon i dag. Det är alltid så trevligt att prata med Marianne och hon är en utav de bästa sjuksköterskorna jag har mött. Ett personligt och gott samtal blir det varje gång.

Så här ser ett utav frågeformulären ut.

Nu ska jag ta Charlie ut på en promenad – ha en fin kväll

Kram till dig från mig

Dröm

Jag drömde om min kära mamma i går. Hon hjälpte mig och fixade så att allt blev bra igen, precis som hon brukade göra. Mamma fixade mer än jag någonsin kommer till att förstå. Hon stöttade mig i vått och torrt. Vi kunde bli osams och gräla men mamma stod pall. Jag saknar fortfarande min mamma. Även om det är 10 år sedan hon dog i bukspottkörtel cancer och jag blir 50 nästa år

Detta bildspel kräver JavaScript.

Läges rapport

2. advent har kommit och jag har fått upp ljusstakar och stjärna – bra Karine. Som alltid kommer julen som en överraskning på mig – men det är ju inget nytt 😉

Pappa är utskriven från sjukhuset och har kommit hem och tackade han ja till en avlastningsplats på ett äldreboende? Nopp och vad ska jag göra? Han vill inte även om han skulle behöva det så allt för väl. Så det får bli som det blir. Låter jag elak? Det är inte meningen men några gånger blir jag trött…

Julbordet men goda vänner – det var roligt det. Mycket god mat, många skratt, gott dricka och goda vänner. Kan det bli bättre? Tack igen A och G, ni vet hur ni ska få era gäster att trivas!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Turen till Lübeck blev så lyckad! Det är alltid roligt att resa tillsammans med er Vigdis, A och A L. Tur med vädret hade vi också. Jag var lite orolig över att ovädret skulle komma tillbaka md full styrka men vi klarade oss. Jag orkade med att trava runt i Lübeck också. Vigdis var också lite orolig att jag inte skulle orka men det gjorde jag! 🙂

Detta bildspel kräver JavaScript.

Min bror har kommit hem från från Afghanistan i ett stycke. Skönt, han har varit borta länge. Äldsta sonen har åkt till Ghana for att göra praktik där. Så när en utav mina kära kommer hem åker en annan bort. Mellansonen har blivit ombedd att söka stipendium till Berkeley, ett universitet i USA. Gissa om jag är en stolt mamma. Nu håller jag tummarna för att han ska få det och du får gärna hjälpa till med det. Det är så gott att det går så bra för mina barn.

Kära T F K. Jag tänker på dig och jag hoppas att du orkar kämpa mot cancern, även om oddsen inte är bra. Vi är många som tänker på dig och din familj. Jag hoppas att du känner min omtanke och varma kramar. Du vet vart jag finns, min kära gamla klasskamrat.

Nu när jag har kommit hem har jag tagit det lugnt – det har blivit många resor till Norge, nu som pappa har varit sjuk. jag är sliten och jag har mycket ont men allt har ju inte varit trist och ledsamt eller hur?

Ha en skön fortsättning på kvällen och 2. advent.

Kram

 

Vart tar tiden vägen?valp,

Hade planerat att skriva ett blogginlägg i går – men plötsligt var kl över midnatt och nu sitter jag här.

Jag bara måste lägga mig nu, för i morgon reser jag och 3 väninnor till Tyskland – bussresa med destination Lübeck och julmarknaden där. Det ska bli skönt att åka på en liten semester men inte i det här vädret… det blåser ju som attan hemma och jag som blir så fort sjösjuk – huvaligen….

Charlie stannar hos Vigdis sambo och hennes son. Gissa om jag kommer till att sakna min vovve. Tror nog att han kommer till att sakna mig med. Men på onsdag är jag tillbaka och jag vet att han kommer till att ha det toppen.

Rapport och bilder kommer – ha tålamod med mig bara.

Nu säger jag god natt och gissa om jag och valpen kommer till att sova gott i natt. Iaf Charlie, som har fått många promenader i dag av både små och stora. Han är nämligen en liten hjärtekrossare serru 😉

Kram

I går och i dag

Charlie har legat som en ”död sill” i dag – jag också 😉 Det är nämligen hårt att vara på julbord, även om Charlie var hemma hos hundvakten… Vi är ju inte riktigt hemma utan hos Vigdis i Norge.

Julbordet, som var ett knytkalas, var så roligt och så mycket god mat (dricka också) Goda vänner är inte helt fel det heller eller hur?

Var och besökte min gamla far i dag på sjukhuset i dag – han börjar att bli helt frisk nu. Han tror han blir utskriven på måndag och den korttidsplasten på ett sjukhem som han blev tilldelad, har han tackat nej till… Vi får se hur det går.

Skönt att sitta i soffan och bara ta det lugnt i kväll.

Ha en fin kväll och i morgon är det 1. advent. Oj, nu börjar jag få lite julångest…

Kram

 

 

 

 

Ogjort arbete eller bättre planering?

Jag badade Charlie i förrgår. I går kväll var jag ute i skogen tillsammans med en väninna och Björn. (Björn är Charlies bästa kompis) Jag konstaterade att jag skulle ha väntat med att bada honom… Men å andra sidan – han ser inte smutsig ut i dag. Tur är väl det för vi är bjudna på julbord. Charlie ska få hälsa på värden och värdinnan, sedan ska han till hundvakten. Hundvakten är sonen till Vigdis och julbordet är hos hennes granne. Bra eller hur?

Nu ska jag sätta lite fart så jag inte kommer försent till festen.

Pappa mår mycket bättre och han blir snart utskriven från sjukhuset 🙂 Bra jobbat pappa! 🙂

Ha en fin dag

Kram

Det går upp och ner

och just nu känns det som jag åker berg och dalbana, utan säkerhetsbälte. För det är just en sådan dag – jag har varit tvungen till att ta en dubbel dos av morfin. Så nu är jag smärtfri – skönt! 🙂 Jag provar så långt det går att prova att vara utan starka tabletter men just i dag går det inte.

En stor tröst är min Charlie – han får mig till att skratta och på gott humör. Han är en solstråle. Glad och nöjd – dessutom är han nu rumsren. Det har tagit lite tid och jag litar inte helt på att det kommer till att hända en liten olycka eller två. Men nu har han lärt sig att ställa sig vid ytterdörren och gråta lite.

Jag väntar med spänning på hur nästa Rädda Livet är. Då kommer jag ju med på bild och text. Rädda Livet är Cancerfondens tidning och de var här och tog bilder och intervjuade mig. Texten har jag läst men jag har inte sätt bilderna.

Pappa mår lite bättre i dag – så all tär inte bara elände utan det finns ljus i tunneln.

Måste bara få berätta att Charlie gömmer allt som är gott. Så jag hittar grisöron och annat smarrigt under mina kuddar i soffan eller på ett annat lämpligt ställe 😉

Ha en fin eftermiddag

Kram

 

Kanske en vändning

Pappa mår bättre nu – som tur är. Han har varit uppe och gått lite i dag. Han säger själv att han är nog mera sjuk än vad han har förstått.  Det är nog tur att han inte riktigt förstått hur dålig han har varit. Det är så ont att se hur han kämpar med andningen. Min pappa har bara en lunga. (Han fick lungcancer i början på -70 talet och för att han skulle överleva opererade de bort den sjuka lungan) Hoppas nu bara att han får en korttids plats på ett sjukhem, när han blir utskriven. Han klarar sig inte hemma ensam.

Här har Charlie och hans bästa kompis Björn. Björn är hos oss, när matte och husse jobbar länge. En härlig kille, som jag uppskattar mycket! Björn är en Isländsk Fårhund. Som just nu har börjat sin utbildning som diabetets hund! Hans lillhusse har nämligen diabetes 1 och Björn ska lära sig att varna bl a vid blodsocker fall. Är inte hundar fantastiska?

Vi har gått en lång skogspromenad i dag, Charlie och jag. Tänk vad skogen gör gott för min själ. Inte vet jag om vem som blev mest trött, valpen eller jag. Men vi njöt varje sekund! Jag sliter med att komma mig efter de 2 senaste lunginflamationerna. Det känns som jag inte hinner bli stark efter varje gång. Men skam den som ger sig – jag promenerar på.

Ha en fin kväll och kram

Det är tufft just nu

Det är inte alltid lika enkelt att bo långt ifrån sin pappa. Du som har följt mig vet ju att jag åker ofta till Drammen, för att hjälpa min gamla far. Den här gången blev visiten längre än planerad – pappa blev allvarligt sjuk. Blodförgiftning och det var bara tur att jag var hemma. Han blev sjuk snabbt och nu ligger han på sjukhuset. Med vätskedropp, antibiotikdropp och syrgas. Han är så liten och tunn där han ligger och mitt hjärta gråter. Dåligt samvete för att jag inte är där nu men jag har ett liv här i Sverige. Just nu skulle jag varit klonat eller något sådant…

Jag är inte frisk själv heller. Sviterna efter min sista lunginflamation sitter i. Ja, jag åkte på en till… som sagt, mitt immunförsvar är inte alls som det skal. Så gissa om jag är trött och sliten nu. Strålskadorna gör så ont. Vilken tur att jag fick morfintabletter utskrivna av min husläkare. Då är jag lite smärtlindrad. Så 2 veckor på en varm och solig strand hade inte varit dumt. Tror jag ska köpa mig en trisslott 😉

Hur som helst – allt är inte trist och ledsamt. Julbord tillsammans med goda vänner till helgen och sedan den årliga bussresan till Lübeck och den underbara julmarknaden väntar. Jag åker dit, för någon vinst på tisslotten är väl som att tro på tomten eller 😉

Ha en god natt och kram