Då Charlie skulle skulle ut i morse stod han som en statyett utanför dörren och inte visste vart han skulle ta vägen. Det var något konstigt vitt på marken och det kunde ju vara farligt eller något… Underligt var det i alla fall. Men nöden och nyfikenheten var större än rädslan för det otäcka, så han testade att gå på det där vita. Lillkillen upptäckte snart att det inte alls var farligt utan hur roligt helst med snö. Man kan äta den, hoppa i den, leka plogbil med nosen och så är det så kallt om tassarna. Det gick hur bra som helst och kissa också 🙂
Får jag klaga lite? Det gör svinont utanpå rebenen – hosta på sig muskelbristningar är ingen hit. Sover dåligt på natten gör jag också pga av smärtan. Måtte jag inte åka på någon mera lunginflamation i år, inte nästa år heller. Så jag kör på det. OK?
Nu ska bara smärtlindringen börja ta och sedan ska vi ut i snön, Charlie och jag. Han tycker att snö är mera roligt än vad jag gör…
Kram